Vad vill du bli? Vad har du för tankar inför framtiden? Vad har du tänkt att plugga vidare till? Detta är frågor som folk regelbundet brukar fråga mig. Dessutom brukar de påpeka att jag har alla möjligheter i världen att jobba med vad jag vill. Det är fel.

Jag har inga mål, jag vet inte vad jag vill. Jag strävar efter att bli bäst. Man kan inte bli bäst på allt säger folk till mig. Jo, jag kan svarar jag då. Friheten av att kunna bli vad jag vill när jag blir stor får mig att bli återhållsam med mina drömmar. Bara de mest ambitiösa och högmodiga drömmarna överlever. Det får mig att bli ännu mer inriktad på att bli bäst. Jag har ett antal yrken som jag kan tänka mig men inget av dem känns självklart.

I och med att jag inte vet vad jag vill kan jag inte prioritera vissa saker och prioritera bort andra. Skolan borde egentligen vara nummer ett i ordningen men så har det inte varit det senaste året, från våren i nian fram till nu. Utbildningen lider av att jag ska vara en duktig engagerad ungdom. Möten tar tid från skolan med andra ord.

Jag har flera uppdrag som jag känner att jag inte längre klarar av. Jag känner att istället för att göra många saker halvhjärtat är det bättre att fokusera på endast ett fåtal. Jag funderar på att avsäga en del av mina uppdrag. Speciellt i de grupper där mentaliteten är dålig och man är kritisk mot mitt ledarskap (jag är oftast ledare). Som en äkta ledare vet jag när jag har begått misstag, exempelvis när jag inte lyckas hålla samman en grupp eller se till att en verksamhet fungerar som den ska, och i och med att avgå bekräftar jag mitt nederlag. Detta är ett relativt respektfullt sätt att sluta med ett uppdrag, även om det kan kännas som om jag lämnar mina vänner i sticket när de väl behöver mig. Fast enligt dem kanske de inte behöver mig.

…

Sofie Gunnarsson, som föreläste på UF-mässan på Oscarsgymnasiet,  menar att bara man gör något med hjärtat och inte lyssnar på vad de andra tycker blir det man gör framgångsrik och skapar ett bra personligt varumärke. Jag har redan ett varumärke men det är inte för att jag koncentrerar mig på en enda verksamhet utan snarare tvärt om – att jag är delaktig i många olika verksamheter. Nu efter Sofies föreläsning vet jag inte om jag längre tycker att jag behöver skära ned på antalet verksamheter jag är aktiv i, men troligtvis lära mig delegera uppgifter.

Jag har skrivit ett CV i dag också, det verkar helt okej. Ser snyggt ut. Innehåller det viktigaste. Nu ska jag bara hitta någonstans att skicka det där det finns folk som vill ha mig som sin medarbetare. I CV:t finns många av mina uppdrag med, med förklaring så klart. Där finns också en beskrivning av mig som person med mina egenskaper och erfarenheter och kompetenser. Precis så det ska vara. Vuxenlivet finns bakom nästa knut.

Framtiden kanske inte blir så dålig i alla fall, eller? Jag vill ju bara vara fri.

By Emil Abrahamsson

Photography by Alice Hartvig